Fakta og myter om friskoler

Friskoleskolan - Fakta om friskolor

Den svenske fagbokforfatteren og biologen Per Kornhall var en tur i Norge torsdag for å innlede på LOs utdanningskonferanse. Han har markert seg som en sterk kritiker av hele det svenske skolesystemet som han mener er i fritt fall. I boken "Barnexperimentet" hevder han at blant annet fritt skolevalg og et stort innslag av private friskoler har ført til dårligere resultater og økt segregering i skolen i Sverige.

Men, stemmer dette? Selv om ingen partier i Norge har foreslått å innføre den svenske modellen, er det jo interessant å vite om flere friskoler har hatt en negativ effekt på resultatene i den offentlige skolen i Sverige. Jeg var invitert til Dagsnytt 18 for å diskutere dette med Per Kornhall torsdag. Dagsnytt 18 mente at det burde være enda en motstander av friskoler med, så de hadde invitert Torgeir Knag Fylkesnes fra SV. At det dermed ble to mot en i debatten var for så vidt greit, men det gjorde det dessverre til en veldig springende debatt der jeg synes det ble krevende å slippe til for å svare på alle påstandene som kom.

For de som måtte være interessert i hvordan utviklingen i den svenske skolen har vært og hva årsakene til dette kan være, er det produsert en hel del ulike rapporter og notater det kan være verdt å lese. Et greit sted å begynne er en rapport fra det offentlige Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), et forskningsinstitutt under Arbetsmarknadsdepartementet som både finansierer forskning og gjennomfører forskning i egen regi. I rapporten "Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas  utbildningsresultat på kort och lång sikt?" (som jeg tidligere har blogget om her) tilbakeviser de påstanden om at flere friskoler fører til dårligere resultater i offentlige skoler. Tvert imot finner de at det er i kommuner med friskoler er slik at resultatene i den offentlige skolen er bedre. Konkurranse mellom skoler virker positivt, mens det i kommuner uten friskoler har vært en svakere utvikling. I konklusjonen skriver de:

"Vi kan konstatera att en ökning av andelen friskoleelever förbättrar både det genomsnittliga utbildningsresultatet i slutet av grundskolan och på lång sikt även gymnasiebetyg, universitetsstudier och antal utbildningsår. Vi kan vidare visa att dessa effekter är mycket stabila i förhållande till ett antal möjliga problem, som till exempel betygsinflation och olika trender i utfallsvariablerna före reformens genomförande. Intressant nog verkar det som om dessa positiva effekter först och främst beror på spridnings- eller konkurrenseffekter och inte att friskoleelever vinner betydligt mer än elever på kommunala skolor".

En annen ganske fersk rapport fra tankesmien Reforminstitutet med tittelen "Vad har hänt med skolresultaten i kommuner utan valmöjlighet?" har sett på effekten av fritt skolevalg i grunnskolen mellom 1999 og 2012 ved å sammenligne de 55 kommunene som bare har en grunnskole (og derfor ikke noen valgfrihet) med de 235 flerskolekommunene i Sverige der det er skolevalg. Hvis det er valgfriheten som fører til svakere resultater burde resultatutviklingen være best i kommuner uten valgfrihet. Men slik er det i følge denne rapporten ikke:

"De borde ha klarat sig mycket bättre än andra kommuner, om valfrihet hade varit boven.
I stället visar vår jämförelse av flera olika kvalitetsmått att det är precis tvärtom. I enskolekommunerna har elevernas resultat försämrats markant mycket mer än för skolorna i resten av Sveriges kommuner, där det finns möjlighet att välja skola. (...). Andel underkända i ett eller flera ämnen har ökat kraftigt i enskolekommunerna, men rentav minskat i flerskolekommunerna. Resultaten för nationella prov visar på liknande mönster."

Når det gjelder påstanden om at valgfrihet og muligheten til å velge friskoler skaper segregering så er det temaet for en metastudie om forskningen på området med tittelen "Skolval, segregation och likvärdighet – vad säger forskningen?" av Gabriel H. Sahlgren. Hans sammendrag konkluderer med at:

"När det gäller likvärdighet är resultaten tydligare: det finns ingenting som tyder på att skolval leder till minskad likvärdigheten. Den svenska forskningen indikerar att olika former av skolval inte har haft någon effekt alls på spridningen mellan elever, och det verkar som att olika etniska och socioekonomiska grupper har tjänat ungefär lika mycket på skolvalsreformerna totalt sett. Samtidigt indikerar den internationella PISA- och TIMSS-forskningen faktiskt att likvärdigheten förbättras av en högre andel elever i fristående skolor som finansieras med offentliga medel."

Denne rapporten går ganske grundig inn i forskningen som er gjort og refererer en rekke ulike rapporter fra både Sverige og andre land, trekker noen konklusjoner og har også noen forslag til hvordan skolen kan gjennomføre tiltak som motvirker segregasjon, uansett hvilke årsaker den måtte ha.

Det svenske Friskolornas Riksforbund, som er en ganske mye større søsterorganisasjon til Forum For Friskoler i Norge, har gått igjennom ulike myter om friskoler, som at de er årsaken til dårligere PISA-resultater, myten om at det er friskoler som bidrar til segregering og en del andre myter om friskoler. De finner man i heftet Friskoleskolan - Fakta om friskolor hvor det er en hel del nyttige tall og grafer.

Og så må jeg også reklamere for Ove Vanebos Civita-notat: "Om å rette baker for smed: Friskoler har ikke skylden for Sveriges svake skoleresultater" som ble publisert i slutten av 2012 og som nøkternt drøfter hva årsakene kan være til at Sveriges skoleresultater har utviklet seg i negativ retning. Bak i hans notat er det en solid liste med lenker til forskingsrapporter og andre kilder man kan gå inn i hvis man vil fordype seg ytterligere i svenske erfaringer. Noen  helt direkte betydning vil de imidlertid ikke få her i Norge, fordi de borgerlige partiene har gjort det klart at de ikke vil innføre noen kopi av den svenske skolemodellen her. Men å lære av positive og negative erfaringer andre har gjort er uansett lurt når vi skal videreutvikle en norsk friskolemodell.